Linnea Dahlgren: "Att få stämpeln som klassens bråkiga elev kan försvåra processen att bli någon annan"

Skolgårdsbråk, en förlorad skatt och återfunnen vänskap. Linnea Dahlgren skildrar mitt i prick en trasslig vecka i en nioårig killes liv. Jakten på chillmyntet är en välskriven och fartfylld berättelse, träffsäkert illustrerad av Agnes Jakobsson. Vi fick en pratstund med Linnea.

Huvudpersonen Emi är ju en person som man instinktivt gillar! Finns det en verklig förlaga månntro?

Kul! Jo men det finns faktiskt en verklig förlaga. Jag arbetade som lärarvikarie i en lågstadieklass i ett halvår, och Emi är inspirerad av en av killarna i den klassen. Sedan blir det en egen karaktär av det så snart man börjar skriva, så i slutändan skiljer sig verklighetens Emi en hel del från Emi i boken.

När vi gick till skolbiblioteket för att hitta böcker till eleverna var verklighetens Emi ett av de barn som hade svårast att hitta någon bok som kändes spännande för honom – berättelser i andra miljöer och världar var för avlägsna och böcker om fundersamma eller bara lagom busiga barn var ointressanta. Min förhoppning när jag skrev boken var att alla Emis där ute skulle få en bok som handlar om dem, och som kan väcka deras läslust och nyfikenhet på böcker.

Hemma hos Emi är det ganska trångt och allt är inte så välordnat. Ibland består middagen av choklad och jordnötter till exempel. Ändå får man inte känslan av misär. Vad tänker du kring det?

De vuxna i Emis närhet menar väl, och jag tror det är vad som gör att känslan av misär uteblir. Hans föräldrar kämpar med vardagspusslet – med studier och nattarbete, med ett småbarn som håller resten av familjen vakna på natten, med ekonomin och att få tid till de andra i familjen. Detta gör att föräldrarna till viss del är frånvarande i Emis liv. Han måste själv hålla reda på gympakläder och har ingen att öva läsläxan med, vilket påverkar hur det går i skolan. Samtidigt finns hans föräldrar där när han verkligen behöver dem och vågar be om hjälp.

Läraren Yasmine är en viktig person i berättelsen. Kan du berätta om hennes roll?

Yasmine är viktig för att hon är den vuxna personen som ser Emi bäst. Hon försöker förstå honom och tycker om honom fast att han kan vara en jobbig elev ibland. Det känner Emi av, vilket gör att han motvilligt tycker om henne tillbaka och får en vuxen att anförtro sig till. Yasmine blir en trygg och stabil punkt som också ställer krav på Emi, som han i sin tur börjar göra sitt bästa för att leva upp till.

Det sker en stor förändring på det mentala och känslomässiga planet hos Emi. Vad är det framförallt som gör den här utvecklingen möjlig?

Veckan då vi får följa Emi blir verkligen en berg- och dalbana för honom. Han börjar på minus då hans enda hjälp till att hålla sig lugn – hans chillmynt – har försvunnit. Att han ändå lyckas sluta på en bättre plats än på länge beror både på att han är redo att försöka förändras – men också att människorna i hans omgivning är öppna för förändring.

Att få stämpeln som ”klassens bråkiga elev” kan försvåra processen att bli någon annan, då både klasskompisar och skolpersonal kan vara extra snabba att säga till när den bråkiga eleven beter sig just bråkigt. Men på bokens sista dag får faktiskt Emi chansen att vara både klassens smartaste och givmildaste. Han får för en stund känna på hur det är att vara omtyckt och uppskattad i klassen. Förhoppningsvis blir det brytpunkten som gör att utvecklingen håller i sig. Att han fick tillbaka sin före detta bästis genom veckans händelser skadar inte heller!

Om handlingen

Emi har tappat bort sitt chillmynt! Den enda grejen som gör att han kan ta det lugnt. Och han behöver verkligen hjälp med att ta det lugnt. Nu brinner det i benen och kliar över ryggen. Han kan inte sitta still, hamnar i bråk och gör alla besvikna.

Det finns bara en sak att göra: Jakten på chillmyntet börjar nu!