Jonna Björnstjerna: "Beträffande vilken karaktär jag är, så är jag den buttra tomten"
Jonna Björnstjerna är aktuell med en ny bok i serien Den underbara familjen Kanin: Fångarna på slottet. Alla slott och kungafamiljer med viss stil, finess och skattkammare har en drake. Det vet alla och så är det också i Sagoskogen. Men nu är draken arg. Lillebror Kanin räddar sig själv och riddarna från den arga draken genom vänlighet.
Jonna framträder på bokmässan i Göteborg. Du träffar henne på monterscen gul i Bonnierförlagens monter B02:02 lördag den 29 september kl 11.50.
Vad betyder vänlighet för dig, Jonna?
– Nyss hemkommen från artigheternas hemland Storbritannien vurmar jag mycket för vardagsvänligheten, att man säger tack och förlåt en gång för mycket, hjälper någon med en tung resväska, håller upp dörren … sådana små gester av vänlighet gör stor skillnad tycker jag. Och stora gester av vänlighet gör såklart ännu större skillnad. Både i givaren och mottagaren. Dessutom är jag patologiskt konflikträdd så vänlighet är något av en försvarsmekanism hos mig.
Din bokserie, som ju är både roande och skrämmande på samma gång, är enormt populär bland framförallt förskolebarn. Hur vet du vilken nivå av skrämsel du ska lägga dig på så att det ska passa den här åldern?
– Det vet jag inte riktigt, vilket jag tycker märks bland annat i Fru Skräck som är alldeles för läskig för de flesta barn. Men svaret är egentligen att det är svårt att säga eftersom vad som är för läskigt är olika för olika barn. Och olika vid olika tillfällen. Man kan jämföra det med att skojskrämmas med någon i verkligheten – om den vill och är med på det så är det kul, annars inte. Så egentligen är det läsaren som får avgöra, och det gör de bra tycker jag. Mina böcker får ibland inte vara i samma rum som barnen sover i, och ibland läses de varje kväll utan att någon känner sig rädd överhuvudtaget – istället känner sig barnet kanske modigt och tycker det är kul att våga. Det verkar som om Familjen Kanin engagerar mycket, och det beror väl på att de är läskiga och barn blir fascinerade av det. Många förskolor har plockat upp detta och jobbat med böckerna utifrån detta perspektiv, kring mod och rädsla. Det är en stor ära och heder för mig!
Du är nyligen hemflyttad till Söderköping från den lite större metropolen Bristol, hur kommer det att påverka ditt skrivande tror du?
– Det finns mycket att sakna med att bo i en större stad. Här finns dock naturen inpå knuten på ett annat sätt, och närhet till mina läsare – och oj vad kul det är!
Hur föddes idén till Den underbara familjen Kanin? Och är det någon av karaktärerna du känner igen dig själv i och varför i så fall?
– Jag höll på att försöka värka fram en berättelse i ungefär ett halvår innan den lossnade, och då för att jag bara satte mig ner och ritade det fånigaste jag kunde komma på – det blev den underbara familjen Kanin! Jag visste att jag ville göra en läskig berättelse, men det var inte förrän jag kom på den underbara familjen Kanin som en dynamik uppstod mellan det gulliga/fåniga och det läskiga. Innan dess hade det bara varit mörkt och läskigt och ganska statiskt, liksom. Beträffande vilken karaktär jag är, så är jag den buttra tomten. Låt inte leendet lura er, innerst inne är jag väldigt sur.
Varför tror du att böckerna om familjen Kanin har blivit "big in Japan" och Kina (där bokhandlarna tapetserar sina butiker med dina böcker)?
– Både Astrid Lindgren och Tove Jansson är populära i framförallt Japan (vet inte hur det är med Kina), så jag tror att jag haft fördel av att vara från Skandinavien. Kanske gillar de också lite mörkare berättelser.
Sagt om serien
"I Jonna Björnstjerna har den yngsta läsekretsen sin egen Stephen King." Petter Lindgren, Aftonbladet
Om Jonna
Jonna Björnstjerna föddes 1983 i Eskilstuna. Hon är utbildad på Serietecknarskolan i Malmö samt har studerat illustration och grafisk design på Central Saint Martins i London. Hon debuterade 2007 och har också bland annat illustrerat för Norrköpings tidningar och Sydsvenska Dagbladet.