Johanna Mo: "För mig handlar fantasy om det där som är så fantastiskt med läsning"

Lodurs skugga är en fantasyserie för slukaråldern med flera spännande teman inbakade i berättelsen om Nanna. Man får sig nordisk mytologi till livs där Johanna Mo även väver in klimatkrisens konsekvenser. Det förlorade minnet är andra delen och uppföljaren till Det döende trädet. En riktig bladvändare om parallella världar, klimatkris och nordisk mytologi.

Berätta hur du har tänkt kring dessa teman!

Foto: Sofia Eckerblad

Det tema som kom först för mig var hur det är att förlora en förälder, eller snarare hur förlusten av en förälder lätt blir förlusten av båda. Nannas pappa förändras väldigt mycket av sin sorg. Klimatkrisen kom senare men har växt sig större under skrivandets gång. Jag funderar en hel del på klimatfrågan och i min påhittade värld kunde jag ge värmen en alternativ förklaring. Fortfarande svår att lösa, men inte omöjlig. Nordisk mytologi tycker jag är väldigt intressant, fast jag ville samtidigt ha frihet i mitt världsbygge – därför lät jag Ragnarök dra igång men stoppas av guden Lodur.

Parallellt med den stora, dramatiska historien skildras Nannas själsliv på ett finstämt vis. Ligger karaktären nära ditt eget barnjag?

Jag har faktiskt aldrig funderat på det, men kanske lite. Mitt barnjag slukade ännu fler böcker än Nanna och var mycket blygare än hon. I jämförelse med Nanna levde jag ett väldigt stillsamt liv.

Vilken är den största utmaningen med att skriva för barn, jämfört med att skriva för vuxna?

För mig har det svåraste nog varit tydligheten. Jag säger hellre för lite än för mycket, och det fungerar dåligt när man skriver för barn. Barn måste få förstå vad som händer och vad som står på spel. Jag har kortare meningar och färre krångliga ord än när jag skriver för vuxna, men den anpassningen har varit enklare.

Varför är fantasy en så populär genre tror du? Och är du själv en stor fantasyläsare?

Jag slukade fantasy när jag var liten. För mig handlar fantasy om det där som är så fantastiskt med läsning: att få sugas in i en helt annan värld. Det har säkert en del i att det är en så populär genre. Jag läser fortfarande fantasy, men inte riktigt lika mycket.

Vi hoppas alla att Nanna till slut ska besegra den hemska Lodur, men det ser inte så lovande ut. Kan du ge oss lite hopp månntro?

Lodur kommer absolut att besegras. Jag tror definitivt att barn klarar mycket mörker, men med barn är det viktigare att visa en väg ut ur det. Att ge hopp. Däremot hoppas jag att resultatet av att Lodur besegras kommer överraska.

Om Det förlorade minnet

Det är sommarlov och solen steker. Under en badutflykt är Nanna nära att drunkna. När hon äntligen når upp till ytan är hon tillbaka hos Halvar i den andra världen. Läget är allvarligt och de måste snabbt söka upp den tredje ödesgudinnan och få henne att minnas vem hon är.

Annars kan de inte besegra Lodur. Men en hotfull Lodur tränger sig in i Nannas drömmar och hon råkar avslöja exakt var de befinner sig. Kommer de ens att överleva länge nog för att hitta ödesgudinnan?

Om Johanna Mo

Johanna Mo är född 1976 och uppvuxen i Kalmar men bor numera i Stockholm. Hon väver skickligt invecklade intriger utan att någonsin glömma sina karaktärers själsliv och utveckling. Johanna skriver även för vuxna och med Ölandsbrotten tar hon sitt vinnande spänningsrecept till det karga sommarparadiset Öland. Serien finns i fyra delar om polisutredare Hanna Duncker och inleddes med Nattsångaren (2020). Därefter kom Skuggliljan (2021), Mittlandet (2022), Darrgräset (2023) och Brottsjön (2024).