Henrik Tamm: "Anders Zorns måleri var en stor inspiration"

Katten Timmy och hans ninjagäng står inför sin största utmaning hittills. Deras kvarter hotas att rivas på grund av chefsbyråkratens lögn om brottslighet och förfall. I jakten på sanningen ger de sig i väg till sagornas dal för att hitta den magiska blomman Albus Verum, som sägs ha kraften att avslöja lögner.

Välkommen till ett nytt magiskt äventyr av Henrik Tamm, konceptdesigner i Hollywood. Ninja Timmy och sagornas dal är ett actionfyllt högläsningsäventyr för hela familjen.

Här berättar Henrik om sina böcker och om hur han som 19-åring åkte till Los Angeles för att plugga konst.

Böckerna om Ninja Timmy handlar om att bekämpa brottslighet och att skipa rättvisa och flera av böckerna kopplar till olika världshändelser och personer, berätta hur?

Jag är väldigt intresserad av geopolitik och stora samhällsfrågor. Böckerna är förstås spännande äventyr för barn, men tematiken är ofta vuxen. Jag har tidigare skrivit om miljöförstöring, auktoritära ledare (som kan liknas vid vissa personer från vår egen värld) och nu om dogmatisk organiserad religion. Allt med lite humor och en stor skopa fantasi. Det är väl mitt sätt att bearbeta dessa frågor.

Som 19-åring åkte du till Los Angeles för att plugga konst och började sedan jobba som konceptdesigner i Hollywood, bland annat i många år på Dreamworks. Vem var din förebild i den här åldern? Vad inspirerades du av?

Foto: Stefan Tell

Som liten gjorde Star Wars filmerna ett enormt intryck på mig. Jag minns att jag såg den första på en drive-in bio i Dar Es Salaam där vi bodde då. Senare hittade jag en “The Art of Star Wars” bok full med alla skisser och konceptillustrationer, och fattade att det här med att skapa världar var någons jobb! Det ville jag göra.

Även Anders Zorns måleri var en stor inspiration. Jag minns när familjen besökte Mora på vintern något år innan jag flyttade till Los Angeles, och jag kunde vandra omkring helt ensam i Zorn museet en hel dag. Det var fantastiskt. Jag tittade också mycket på tidigare illustratörer, som N.C. Wyeth, Frank Frazetta och Norman Rockwell.

Hur har dina steg sett ut på din karriärväg? Vilka händelser har påverkat dig mest?

Från början jobbade jag med animerade TV serier. Jag gjorde bakgrundsmålningar till Hanna Barberas serier Jonny Quest och Scooby Doo. Det ledde till en jobbintervju på det då nystartade DreamWorks. De behövde ha någon i fem veckor bara sa de. På väggarna hängde tidiga skisser av ett grönt troll och en åsna. Detta var förstås Shrek.

Jag fick i uppdrag att skissa på alla miljöer, och tydligen gjorde jag något rätt, för fem veckor blev till över två år på den filmen och nio år på DreamWorks. När Shreks regissör skulle göra filmen om Narnia så bjöd han med mig till Nya Zeeland. Det blev ytterligare nästan två år av mitt liv, och när jag avslutade projektet så hade bara regissören varit med längre än vad jag hade. Efter det växlade jag över till live action helt, dvs vanlig spelfilm.

Foto: Henrik Tamm

På senare år har jag arbetat på många av Marvels projekt. Allt detta var förstås spännande, men man jobbade ju alltid på andras idéer. Mer och mer ville jag göra något eget, och det ledde till att jag började skriva. Först filmmanus, senare böcker.

Vad är dina bästa tips till någon som vill skapa sig en karriär inom ett kreativt yrke?

Man måste ju förstås ha en grundläggande talang för det, men mycket av talangen består nog i att ha själva viljan. Att lägga alla de tiotusentals timmar det krävs för att bli bra på hantverket i sig. Man måste nog vara väldigt envis och hårdhudad nog att tåla klienters kritik. Och man måste alltid vara professionell, alltid leverera, no matter what. Det kan vara tufft, men det är underbart att ha sin hobby som yrke.

Ninja Timmy ”föddes” när du såg en hemlös katt på en resa i Peking. Vad har du för relation till ett ”hemma” och att tillhöra en plats?

Familjen flyttade runt väldigt mycket när jag var liten. Förutom flera olika städer i Sverige så bodde vi i Tanzania, Pakistan och Peru. Och utöver åren i Los Angeles så har jag själv rest mycket och bott på många olika platser i min filmkarriär. Så jag har ingen konkret plats som jag skulle kalla “hemma”. Det har nog snarare varit där ens familj är som varit hemma för mig.

Vad tycker du är det bästa med Sverige respektive USA?

Jag tycker om att Sverige är litet, på ett bra sätt. Svenskarna har en stark samhörighet, en tillit, som man inte ser på samma sätt i större länder. Och så sommaren förstås! Ingenting slår en svensk sommardag. USA är fortfarande möjligheternas land. Om du har en idé så välkomnas den och alla hejar på. Det finns en övergripande känsla att allt är möjligt. Just Los Angeles är en smältdegel med människor från hela världens olika kulturer. Det älskar jag.