Hanna Thermaenius: "Vi mår bra ibland, dåligt ibland och oftast kanske mitt i mellan."

Knepigt att hitta knep? Boken 99 livsknep bjuder på genvägar. Undrar du varför det känns oroligt i kroppen på kvällen? Vill du veta vad som kan få dig att bli peppad? Eller hur du kan bli mindre stressad? Då är den här boken till för dig! I 99 livsknep får du du knep för hela livet. Både saker som kan vara till hjälp när du mår dåligt och sånt som kan göra det enklare att fortsätta må bra.

Hanna Thermaenius arbetar som barnpsykolog på Rädda Barnen där hon hjälper barn att hantera stress, oro och vardagstrassel. 99 livsknep är Rädda Barnens feelgoodhandbok för mellanstadiet. Boken är illustrerad av Isabella Witte.

Vi fick en pratstund med Hanna Thermaenius .

Vilka är de vanligaste orsakerna till att barn och unga mår dåligt idag, som du märker av i ditt arbete som barnpsykolog?

Barn och unga idag kämpar med många olika svårigheter. Vi lever i en tid då alla hoppas kunna vara på topp hela tiden. Det handlar både om kläder, upplevelser och skolprestationer. Men livet är väldigt orättvist och alla barn har inte samma förutsättningar. Jag möter många barn som känner sig stressade och oroliga och som får svårt att sova eller koncentrera sig. Men också arga och ledsna barn som känner sig missförstådda eller utanför.

Boken 99 livsknep är ”Rädda Barnens feelgoodhandbok för mellanstadiet”, där begrepp som friskfaktorer, tankemonster och må-bra-mix används, berätta om hur arbetet med boken har sett ut?

Jag fick idén till boken då jag såg att barn och vuxna som kom till oss för stöd och behandling verkligen uppskattade utforskande och enkla knep om hur de i vardagen själva kan påverka sitt mående. Flera sa att de här borde ju alla få träna på. Varför lär vi oss inte sådant här i skolan. I arbetet med boken har jag redan från första dagen arbetat nära illustratör och formgivare, och tillsamman har vi klurat på hur innehållet ska kunna sorteras och tydliggöras i bild. Jag har tagit med bilder och tankar till barn jag möter som har fått tycka till och ändra. Barn har också fått komma med egna tips och frågor som finns i boken. Det har varit en process som pågått under två års tid där vi har ändrat hela tiden.

Finns det några vanliga missförstånd eller myter kopplade till psykisk hälsa och ohälsa som du med boken önskar lyfta/slå hål på?

Massor, den störta myten är just den om att må bra. Att vi alla ska gå runt och må bra hela tiden, men varken barn eller vuxna gör det. Vi mår bra ibland, dåligt ibland och oftast kanske mitt i mellan. En annan myt är att det är bra att hålla tyst om att vi mår dåligt, men det känns faktiskt oftast lite bättre om vi sätter ord på jobbiga känslor och kan få stöd av någon annan.

Hur skulle du vilja att politiker och andra makthavare, liksom vuxna som arbetar med barn, satsade på att förbättra barn och ungas psykiska hälsa?

Var ska jag börja? Om jag får börja i det stora så handlar det om att främja ett samhälle som verkligen satsar på alla barn och unga. Som ser till att minska stora inkomstklyftor. Satsa pengar på skola, fritidsverksamhet och föräldrastöd så att alla barn växer upp och får stöd av trygga vuxna. Sen finns det specifika saker som skulle kunna göras i skolan. Att införa ”psykisk hälsa på schemat” det vill säga lära och prata om mående och livsknep med alla barn och samtidigt stärka elevhälsan så att det finns vuxna tillgängliga när någon inte mår bra. Sedan en finns det saker som alla vuxna kan göra. Vara förebilder och prata om känslor, fråga barn hur det mår och har det och sträcka ut en hand och låta dem få veta att de kan prata med just dig om de behöver.

Foto: Hanna och Isabella

Vilka är dina bästa generella må-bra-råd till både vuxna och barn som lever i ett modernt samhälle av idag?

Oj, svårt att välja. Kanske är det därför jag gjort en bok med 99 olika knep. Men jag har några favoriter. Det första är att vi nästan alltid kan göra något som får oss lite lugnare om vi är väldigt upprörda eller stressade. För mig funkar det att aktivt spänna hela kroppen eller bara armar, axlar och händer och sen slappna av. När vi blivit lite, lite lugnare är det lättare att tänka. Kanske försöka sätta ord på känslorna som dök upp, tyst för sig själv eller berätta för någon annan. Ett annat knep som många barn behöver är att få hjälp att variera vad de gör för att orka koncentrera sig. Pausa pluggandet med en kort promenad, bestämma hur länge som är lagom att chilla med telefonen, och få lite koll på mat och sömn. För kropp och knopp hänger ihop.