Författarduon Lapidus: "Det är det som är det fina i kråksången, att varje barn får bestämma själv."

Tjuvligan som gör gott är tillbaka! Vampyrkuppen är den sjunde fristående boken i Jens Lapidus och Hedda Lapidus serie Dillstaligan. De generösa och finurliga illustrationerna är som vanligt signerade Gustaf Lord. Vi fick en pratstund med författarduon.

Det har kommit en ny liga till Dillsta, ett riktigt läskigt ungdomsgäng! Och det är något mystiskt med det nya gänget, förutom att de är ungdomar. Snart står det klart att gänget säljer knark, och Dillstaligan står inför en farligare situation än vanligt. Dags att införskaffa vitlök!

Dillstaligan är en fartfylld och spännande serie som också innehåller mycket humor. Hur gör ni avvägningen mellan humor och farlig verklighet?

Den skruvade humorn, som främst Z står för, är en bärande del av Dillstaligan. Den används för att avdramatisera, som ett skydd som gör det svåra uthärdligt och för att locka till fortsatt läsning. Det är trots allt underhållning, inte undervisning. Vi låter humorn finnas med hela tiden.

Hur kom det sig att ni började skriva tillsammans? Och hur är det att skriva ihop med sin partner?

Hedda: Hehe, i början var det lite knökigt. Jens ville bestämma allt, och tyckte att han visste bäst. Men med tiden fick vi till en bra dynamik, och uppdelning. Jens klurar ut det mesta av storyn och kupperna och jag håller i huvudsak i pennan. Sedan diskuterar vi, bollar idéer och redigerar manus flera gånger.

Foto: Stefan Tell

Dillstaligan är ett gäng barn som utför rätt snälla kupper i en miljö där också riktig gängkriminalitet finns. Hur kan man prata om bokens verklighetsbaserade tema med barn?

Vi tror att barn uppfattar vad som händer i samhället, så vi måste hitta sätt att tala om det. Samtidigt är det viktigt att inte skrämma upp barnen i onödan. En metod är att välja ut delar av ett negativt fenomen och bara beskriva dem. I Vampyrkuppen har vi valt ut drogförsäljning, men inte behandlat det grova våldet.

Boken beskriver det nya ungdomsgängets drogförsäljning. Berätta om era tankar kring det?

Det är viktigt med en balansgång. Ungdomar och barn exponeras mycket för droger idag, inte minst via sociala medier där det höljs i ett spännande töcken. Vi har valt skrämselvägen. Vampyrkuppen beskriver en missbrukare som mår väldigt dåligt, en otrevlig stämning i det elaka gänget och tydlighet att medlemmarna i det elaka gänget inte mår bra. I alla fall en av de medlemmarna har en dålig relation med sin mamma.

Zasha benäms aldrig som ”han” eller ”hon” i böckerna. Har ni fått några reaktioner på detta från läsare eller vuxna? Varför/varför inte, tror ni?

Vi har fått få reaktioner på detta, vilket vi tänker beror på att alla tolkar Z som de vill. Det är det som är det fina i kråksången, att varje barn får bestämma själv.

Böckerna i Dillstaligan

Vampyrkuppen

Hamsterkuppen

Fängelsekuppen

Zombiekuppen

Poolkuppen

Juvelkuppen

Konstkuppen