Debutanten Sara Mauritzon: "Jag ville skriva om ett barn som bor i ett argt hus"

Sara Mauritzon är skolbibliotekarien som nu debuterar med Silvermannen – en bok med inslag av nordisk mytologi. Vi möter Lillo – en helt vanlig tioåring som ofta sitter uppkrupen i sitt favoritäppelträd. Det handlar också om Tor – en inte helt vanlig granne med ett inte helt vanligt jobb. Är han brandman, jätte, jägare – eller gud? En dag dyker det plötsligt upp grodor överallt i Hejdafors, men var kommer de ifrån?

Silvermannen är den första boken i en serie. Sara är redan igång med att skriva nästa bok. Hon tror att den ska heta Flickan från underjorden.

Sagt om Silvermannen

"Språket i Silvermannen är lättsamt och medryckande, berättelsen är spännande och fantasieggande vilket gör den till bra högläsning." Olivia Borg, BTJ-häfte 9 2022

Bokfrågor – vi har ställt samman några frågor man kan använda när man pratar om boken i grupp.

"Silvermannen är en bra högläsningsbok och en läsa-själv-bok för de barn som tycker om ett spännande äventyr."

Berätta om Silvermannen och hur fick du idén till boken?

Min bok börjar så här: ”Ibland slänger mitt hus ut mig.” Och det var med den meningen hela min bokidé började. Jag ville skriva om ett barn som bor i ett argt hus och jag hade för avsikt att skapa ett bilderboksmanus. Men texten drog iväg med mig och jag började förstå att om barnet bor i ett hus som är argt, så måste det barnet också träffa någon som använder sin ilska på ett sunt sätt. Då klev guden Tor in i texten. Och om guden Tor är där så måste ett gäng andra gudar också vara med!

Plötsligt skrev jag på en kapitelbok med inslag av nordisk mytologi. En berättelse om att acceptera saker för vad de är och samtidigt hitta en annan del av sig själv, den delen som vågar kasta sig in i äventyret, livet.

Texten drivs av att huvudpersonen Lillo hamnar mitt i ett mysterium med en obehaglig och silverklädd man, samtidigt som en massa grodor har dykt upp helt oförklarligt. Boken handlar också om Lillos längtan efter att hitta sin försvunna mamma. Men den handlar även om vänskapen med den nya grannen Tor, där Lillo ställs inför möjligheten och prövningen att öppna sig och lita på någon som är snäll och omtänksam, men som också blossar upp i något som verkligen skrämmer Lillo – ilska.

Jag ville skriva en bok som framförallt ska vara spännande och lättsam att läsa, men samtidigt bjuda på ett djup och allvar i det som händer. För att skapa en lättsam berättelse har jag försökt göra den okomplicerad, även om den är ganska lång, med tillbakablickar så att alla ska hänga med, och jag har vävt in humor med hjälp av personer och djurkaraktärer som har speciella och underhållande egenskaper.

Foto: Nille Leander

Hur skulle du beskriva Lillo?

Lillo är en skörstark kille på tio år som upplever och ser världen på ett lite annorlunda sätt. Och utan att förstå hur så kan han en massa saker om alla träd och växter han ser, och han verkar också kunna påverka dem. Han saknar hur det var förut när hans familj var hel, när musiken fortfarande spelades och hans mamma fanns i närheten för att ta hand om alla blommor och smeka honom ömt över håret. De flesta andra rufsar hellre runt i hans lite halvvilda kalufs. Han är nyfiken och modig samtidigt som han är försiktig och ställer ofta många frågor på rad. Och utan sin hund Jessie skulle han vara som ett sår utan plåster, eller kanske som en öde ö i ett hav som ofta stormar.

Vem kommer att älska denna bok?

Jag tänker att det beror på vem läsaren är, vi tar till oss böcker på så olika sätt beroende på vad vi har varit med om. Men eftersom jag jobbar som bibliotekarie så tror jag mig veta att Silvermannen är en bra högläsningsbok och en läsa-själv-bok för de barn som tycker om ett spännande äventyr. Det är en gripande berättelse för den som gillar att läsa om ett barn som har det ganska tufft och svårt, men som hamnar i ett sammanhang där det får chans till upprättelse. Som tycker om när det händer mycket. Och för den som gillar när äventyret vecklas ut och stöter på sammanträffanden, men också skapar nya frågor och trådar som leder vidare in i nästa del av serien. 

Bokomslaget är illustrerad av illustratören Alvaro Tapia. Hur har ert samarbete sett ut?

Foto: Nille Leander

Vi har träffats, fikat och pratat om nordisk mytologi. Alvaro är som ett inspirerande uppslagsverk och har gett mig flera idéer inför andra delen. Han har skickat skisser och varit mycket mån om att jag ska tycka om omslaget, och jag älskar det!

Berätta om vem du är?

Jag är en människa, ibland ett skogsväsen, tror jag, som bor i Dalby. Jag jobbar som skolbibliotekarie på två skolor och är inriktad på barnen som är 6-12 år. Det är ett jobb jag trivs väldigt bra med! Jag har gått två skrivutbildningar, Lunds författarskola för längesedan och 2019 tog jag tjänstledigt ett år och gick skrivarskolan på Kvarnby folkhögskola. Det var där Silvermannen kom till. Det mesta av manuset är dock skrivet ute i skogen där jag helst befinner mig när jag skriver, sittandes med ryggen mot ett träd. Med te och choklad i ryggsäcken.

Eftersom jag älskar skogen och är lite orolig för hur vi behandlar den, så skänker jag en krona per bok jag säljer och 100 kronor per författarbesök till Naturskyddsföreningen. Jag hoppas att jag med det kan göra lite skillnad, och få fler att uppskatta och vara rädda om våra betydelsefulla träd världen över.

Just nu håller jag på och landar i allt härligt som händer! Och så skriver jag på del två, som jag tror ska heta Flickan från underjorden. Men vi får se vad det blir…