Conny Palmkvist tar unga läsare på allvar

Conny Palmkvist skriver om det som gör ont med guldkantad magi. Han debuterade som barnboksförfattare med Mina fem regler för livet. Den fick också tredje priset i Bonnier Carlsens stora manustävling.

Nu är han aktuell med sin andra bok för barn: Fyra minuter över tolv. Här möter vi Nicolaus som vakar vid sin mammas sjuksäng. Det borde ingen tolvåring behöva göra. Han måste bort i den ljumma sommarnatten. I sjukhushissen ser han en knapp han inte sett tidigare. Klockan är fyra minuter över tolv på natten när Nicolaus kommer till Slutstationen…

Conny Palmkvist visade i barnboksdebuten att han har en alldeles särskilt klar och barnnära röst. Fyra minuter över tolv handlar om det allra sorgligaste, men det är också vackert och försonande. Tidningen Vi Läser: "Väldigt starkt och berörande om liv, sjukdom och kärleken i en familj"

Vi har ställt några frågor till Conny inför boksläppet.

Vad fick dig att välja ett så tufft tema som en förälders död till denna bok?

Min pappa dog när jag var fjorton år gammal. Det är nu trettiofyra år sedan, men jag inser att händelsen fortfarna är kristallklar inom mig. Vem skulle man prata med? Vem skulle förstå? Jag minns också hur jag drogs in i ett magiskt tänkande där jag försökte förstå verkligheten – hur mycket av världen kunde jag styra genom mitt eget handlande?

Rör alla postlådor på vägen till skolan, lås alltid dörren två gånger, och så vidare. Man är som barn så desperat inför händelserna att man försöker vad som helst för att påverka utfallet.

När man inser att det oundvikliga ändå sker svartnar världen. Jag önskar att jag hade haft en sådan här bok när jag stod vid sidan om min fars sjuksäng och försökte andas.

Vad är det som är så fascinerande med tiden för dig? Och möjligheten att stanna den, eller förflytta sig i tid och rum?

Det har ju att göra med det där magiska tänkandet jag nämnde. Ställd inför oerhörda saker, som stor sorg och förlusten av en förälder är ett barn berett att prova vad som helst för att reda upp situationen. Men frågan är förstås hur mycket man kan ändra, trots en tidsresa?

Kanske är det inte heller att förändra framtiden som är poängen, utan att hinna ikapp sig själv och kunna acceptera traumat innan det sker. Scener spelas upp igen och igen. Som en förberedelse? Att man ser att man kommer att klara av det och inte gå under – då blir det också lättare.

"Bröderna Lejonhjärta har fått en kompisbok”, säger en läsare. Vilka barnböcker har betytt mest för dig?

Jag tycker nog liknelsen är bra, även om ämnena är väsensskilda på sätt och vis. Min bok tar ju grepp om det oerhörda och omöjliga, sett ur ett barns synvinkel. Och sedan ska man våga skriva om det, trots att det inte är så kommersiellt och lättvindigt och hoppas att någon vill läsa boken.

Astrid Lindgrens böcker är viktiga för mig – inte bara som litteratur, utan för att hon gick emot och valde den svårare av de två stigarna man kan välja. I övrigt läste jag allt som barn – varenda bok jag kom över.

Du var topp tre i Bonnier Carlsens stora manustävling och det har hittills blivit två barnböcker  – har du fått blodad tand, kommer det fler?

Jag har skrivit tre barnböcker nu, då den tredje redan är klar och kommer 2023. Jag har valt tre svåra ämnena för var och en av böckerna, och de hänger löst samman via små och nästan omärkliga samband. Lite av en triologi.

När jag nu går vidare med den fjärde lämnar jag de här ämnena, men fortsätter att skriva tätt intill barnet ur olika vinklar. Fast nu återvänder jag till de stora kulturella händelser som verkligen satte spår i mig som barn: det var böcker, så klart, men även filmer, som E.T. Att minnas de stunderna får mig också att förstå vilken enorm påverkan bok och film kan ha på en ung själ. Jag var så drabbad.

Är det någon större skillnad mellan att skriva för vuxna och för barn?

Skillnaden i att skriva för vuxna och barn är inte så stor för mig – jag återvänder ständigt till min barndom och känslorna där. Det är de känslorna man måste kunna relatera till, tänker jag, och att ta respekten för barnet med sig in i texten och inte förenkla det mer än nödvändigt. Jag tror man känner på vilket allvar jag tar den unga läsaren när man plockar upp de här böckerna.

Om Conny Palmkvist

Conny Palmkvist är författare, redaktör och litteraturkritiker. Han debuterade 2005 med den uppmärksammade och kritikerhyllade dokumentärromanen Hej då, allihopa. Sedan dess har han skrivit ytterligare många böcker som inte bara älskats av läsarna utan dessutom tilldelats priser och stipendier, till exempel Sundets röda nejlikor som utkom 2020.  Han senaste bok för vuxna, Den som inte saknar dig, utkom i mars 2022. Conny Palmkvist bor i Helsingborg med sin familj.