Lina Forss
Lina Forss är född 1967 och debuterade 2005 med den delvis självbiografiska romanen Vildängel. 2007 utkom hon med Hallonbäcken, som följdes av Agnes hjärta Edward 2009 samt ungdomsromanen Kär i kärleken 2011. Hon bor med sin man och tre barn på Värmdö i Stockholm.
Vad ville du bli när du var liten?
– Jag ville bli journalist, fast det verkade jobbigt så jag ändrade till författare. Jag gillar inte jobbigt, skulle aldrig dra igång en presidentsvalskampanj eller göra något som inte går att ändra på utan att det blir ännu värre. Författare kan ändra hela tiden, ingenting behöver vara äkta eller sant eller heligt bara det är trovärdigt och fullt rimligt. Jobbigt? Hutlöst jobbigt! Att sätta fart på ett romanbygge är som att stirra på Kinesiska muren och veta att du kommer att få skoskav. Jag är nog inte lika lat som jag trodde att jag var.
När började du skriva?
– Aftonbladet publicerade mitt första inlägg under Dagens ros, eller om det var ris. Jag skrev långa travestier på Romans för timmen av Noice, och dagbok, jag kan inte dö förrän jag har haft hjärta nog att slänga bort dem alla. Högvis av det jag har skrivit har gått om intet, det var nog menat så. Att skriva är en träningsfråga. Bland annat.
Vilka är dina inspirationskällor?
– Alla som har vridit på saker ett varv mer än nödvändigt, sådant som överraskar mig. Idag beställde vi kaffe på en modern Stockholmrestaurang som svarade att de inget hade och det var ju kul. Koder som jag måste klura på för att knäcka roar mig kungligt, människor som stoppar bussen åt någon annan som är lite sen och sen alla de där andra: ni vet Strindberg och Astrid Lindgren och Johanna Thydell och de som förstår barn.
Hur arbetar du när du skriver?
– Hur det nu var och hur det blev har jag börjat prokrastinera och lägga mig till med en del igångsättningslater, bättre var det förr när jag bara började skriva. Nu måste jag söla och få upp hjärtat i halsgropen och ödsla tid på sådant jag ännu inte sätter i samband med skrivandet. Därefter är jag disciplinerad och sörjer arbetsdagens tidiga slut. Bortsett från det är jag noggrann, analytisk, systematisk och skulle behöva en hund. Hundar behöver gå ut och tankar spelar vackert och fritt över öppna ängar.
Har du några litterära förebilder?
– I en recension i Svenska Dagbladet stod det att jag skriver i tradition med de bättre engelska underhållningsförfattarna och det fick mig att gråta av glädje. Jag avgudar Jenny Diski, Kate Atkinson, Zadie Smith – alla som kan skämta och vara begåvade på en och samma gång. I Sverige är det Sara Stridsberg, Sara Stridsberg och Sara Stridsberg och Lotta Lundberg och Maria Ernestam.
Har du någon romanhjälte?
– Ja, fast det har jag glömt. Mme. Bovary möjligen fast jag tycker att hon begår flertalet dumheter. Den simmande mamman i Stridsbergs Happy Sally.
Hur skulle du beskriva dig själv?
– Jag lider av godhet, faktiskt. Det är både bra och dåligt. Jag är en obotlig optimist och jag ogillar dystopiska undergångskildringar för jag vet ju också att allt egentligen kommer att gå åt skogen. Jag kan bara inte leva så.
Vad tycker du om att göra?
– Jag tycker om att hamna i nuet, ibland glider jag in som från sidan, bäst så när jag är oförberedd och min familj är med och vi skrattar åt något gemensamt.
Har du någon dröm?
– Dröm är dröm och saga sjöng Agneta Fältskog, jag drömmer om att skriva en instruktionsbok över människan som är sann och lätt att följa. Så vill jag rädda världen och alla barn som har det otäckt. Jag kan bli Unicef Ambassadör, det kan jag. Även om det är jobbigt, för jag är ju inte lat …
Författarens blogg med mest bilder: http://linapinaballerina.blogspot.com/
Bok och vuxenbloggen: http://www.boktipset.se/blogg/linasblogg
Logga in