Kalle Güettler

Född 1949 i Stockholm, uppvuxen i Traneberg, London, Boden och Djursholm. Bodde 22 år med familjen i Orminge, en förort till Stockholm. Numera djupt rotad i Häverö nära Hallstavik (Norrtälje).

Som barn var jag väldigt förtjust i att skriva berättelser, men efter studenten tog vardagslivets ansvar över. Plugg, skoljobb, fru och tre härliga barn fick hela min vakna tid. Jag gnodde bort skrivlusten, skrev bara dikter för skrivbordslådan ibland när jag behövde få ur mig en eller annan känsla. Men en dag, när våra tre tjejer hade blivit så stora att de tillbringade hela dagar i skolan, så drabbades jag av en oväntad, omskakande, betvingande lust. Nu talar jag inte om vilken drift som helst utan om ren, jungfrulig skrivlust! Jag vet inte varför, men det kändes som om ett länge undertryckt behov exploderade. Jag tog ledigt från min lärartjänst i två veckor och skrev som en tok.
Det var som ett lyckorus. Från den stunden var jag fast. Jag började jobba deltid i skolan och köra taxi på helgnätter för att kompensera inkomstförlusten. Så höll jag på i nio år tills barnen flyttade hemifrån och min fru och jag drog till landet med hunden för gott. Nu jobbar jag på tisdagar i skolbiblioteket i Hallstavik och är författare de andra sex dagarna i veckan. Till och med 2007 har jag givit ut 25 böcker - tio på Bonnier Utbildning, fem på Bonnier Carlsen, åtta på andra förlag och två på eget.

Jag har ännu inte fastnat i en genre eller målgrupp. Min tonvikt ligger nog på mellanåldrarna, 10-12 ungefär, eftersom det är den gruppen killar och tjejer som jag har arbetat med i 36 år, först som gitarrlärare och sedan som mellanstadielärare. Det är en väldigt spännande utveckling som man går igenom under de åren, från barn till nästan tonåring. Det händer otroligt mycket med tankar och känslor. En dramatisk tid när människan ännu är vidöppen och formbar med stor nyfikenhet och starka känslor. Det är också en tid när allt kan gå snett - så snett att det kan ta ett helt liv att räta ut.

För övrigt har jag skrivit en vuxenbok, ett par ungdomsromaner, en fackbok om pedagogik och lärböcker i svenska. På senare år har jag slagit mig på bilderböcker. Det är väldigt roligt men inte helt enkelt att i nära samarbete med en illustratör skapa en konstnärlig enhet av bild och text. Eftersom jag numera är morfar (och snart dubbelmorfar) har bilderboken blivit extra rolig att pyssla med.
Jag skriver i olika genrer. Det är roligt att experimentera, utforska olika uttryckssätt och inte fastna i en given form. Jag gillar att arbeta ihop med andra, vare sig det är textförfattare eller bildskapare. Det har blivit ett par böcker tillsammans med författare/illustratörer från andra nordiska länder och minst en till är på gång. Men jag tycker också om att dra mig tillbaka och följa en egen tråd i berättandet. Allt är kul!

Mina böcker vill berätta något som bottnar i livets konflikter och drömmar. Ibland vill de skoja till det och andra gånger är de allvarliga. Jag jobbar mycket med språket och strävar efter att skriva enkelt utan att det blir andefattigt och blekt. Texten ska fungera att läsa högt. Den ska flyta lätt och tydligt genom sidorna så att även ovana läsare ska kunna smälta den. För mig är rytmen och "ordmusiken" viktiga och jag filar på mina meningar i oändlighet.

Naturen betyder mycket för mig. Att vi flyttade till landet beror på att jag aldrig kunde tänka mig att bli gammal gubbe i kedjehuset i Orminge med rutig keps och tax. Jag ville se stjärnorna lysa starkt på en mörk himmel på vinternätter som inte förbleknar i motorvägens brandgula bakgrundsstrålning. Jag ville kunna höra tystnaden och inte jämt ha brus och muller i öronen. Jag gillar att snickra, åka skidor, springa i skogen, vandra i fjällen och har ett stort behov av rörelse och motion. Förmodligen är jag endorfinist. Jag blir lugn och snäll när jag har sprungit en mil.

Priser:
Stockholms läns landstings kulturstipendium 2006
Reykjavik Scholastic Prize 2007 för “Stora monster gråter inte” (tillsammans med Áslaug Jónsdóttir och Rakel Helmsdal)