Rose Lagercrantz

Rose Lagercrantz är författare och föddes 1947 på Södersjukhuset i Stockholm. Rose är fil.kand. och barnteaterpedagog. Rose har arbetat mycket med barnteater och med radio.

Roses föräldrar var flyktingar. Pappan kom från Berlin. När Hitlerinvasionen började satt han i fängelse några år. Sedan släpptes han och flydde till Prag och vidare till Krakow. Till slut hamnade han i Sverige.

Mamman kom till Sverige via Auschwitz. Hon var född i en liten stad i Transylvanien, Sigeth. Genom otroliga tillfälligheter möttes de i Sverige efter kriget.

”Först bodde vi på Skånegatan 20. Sedan bodde vi på Filvägen 9 i Hägersten, en förort till Stockholm. Där ligger min barndom, i en tvåa- en sängkammare med små rosor på tapeten och ett litet vardagsrum med en jättelik radioapparat. På gatan utanför köksfönstret fanns ena sidan av världen, gatan. På andra sidan huset, utanför sovrumsfönstret låg resten av den. I en skogsdunge.

I världen fanns först och främst mamma. Och pappa, men han var borta i veckor eller månader. Han var affärsresande. Med tiden kallades han generalrepresentant för olika svenska firmor. Och så var det boxerhunden Bonnie. Och böckerna som Bonnie och jag satt djupt försjunkna i. Jag levde i de där böckerna. De utspelade sig i skogsdungen utanför sovrumsfönstret. Allt som var lockande hände där, allt som var märkvärdigt. Allt som jag skriver om emanerar från den där skogsdungen som fortfarande förefaller oändlig.”

Rose älskade skolan. Världen öppnade sig mer för varje dag. När Rose var nitton gifte hon sig med klasskamraten Hugo, och livet började gå fortare. Vid tjugotre fick Rose sonen Leo, året därpå dottern Rebecka. När Rose var tjugonio fick hon yngste sonen Samuel.

Rose har alltid tyckt om att skriva, först dagbok och sedan dikter i tonåren. Genombrottet skedde med barnboken Tullesommar.

Först skrev Rose för barn, sedan för vuxna; nu skriver hon för både och. ”Helst ska det handla om människor som klarar det - kriget eller kärleken eller något annat som man egentligen inte klarar. Livet. Och det måste ha hänt på riktigt. På något vis. Eller kunna hända i alla fall. Annars är det meningslöst. Att skriva är en personlig angelägenhet, något som inte angår andra utom dem som tycker att det här angår just dem.”

Rose Lagercrantz har åkt mycket ut till skolor och berättar om glädjen i att skriva och läsa.

Det hemliga och mystiska är en mycket viktig ingrediens i Rose barnskildringar. Och kärleken. Rose har skriva böcker om kärlek i förpuberteten. De största framgångarna har Rose Lagercrantz haft med Börja-Läsa böckerna om Metteborg. Tuschteckningarna är gjorda av den kända illustratören Eva Eriksson. Dottern Rebecka har också illustrerat många av sin mors böcker.

För Rose Lagercrantz är judeförföljelsen alltid levande. Hon har det i generna genom sina föräldrars och släktingars öden. I Flickan som inte ville kyssas berättar hon sina föräldrars levnadssaga. För boken erhöll hon Augustpriset 1995. Rose har fått en hel del priser, stipendier och utmärkelser genom åren.

Det har blivit ett fyrtiotal barnböcker sedan debuten 1973 med Tullesommar. På Bonnier Carlsen har Rose Lagercrantz bland annat skrivit böcker om flickan Nanna, Mysterieböcker och 2010 kom Mitt lyckliga liv som blivit översatt till tyska. 2012 kom Mitt hjärta hoppar och skrattar.

Rose Lagercrantz har en hemsida där hon berättar om sin barndom och sitt författarskap.

Källa

Hemsidan www.roselagercrantz.se

Författare & illustratörer… Artikel av Gunilla Noren