Prinsessan och pingvinen – en modern och tankeväckande saga

Prinsessan Häppy har nästan allt – vackra kläder, leksaker och en massa husdjur. Ändå känner hon att något saknas. "Jag vill ha en pingvin!" bestämmer Häppy och snart är hon, kungen och drottningen på väg till Antarktis. Men vad Häppy inte vet är att det hon söker kanske finns närmare än hon anar. Prinsessan och pingvinen är en hjärtevärmande och rolig berättelse om vänskap. Eva Susso och illustratören Katsiaryna Dubovik skapar magi i ord och bild. En bok att älska, där varje omläsning leder till nya upptäckter.

Eva: Hur kom idén om prinsessan och pingvinen till dig och vad är det för berättelse som skymtar mellan raderna här?

Jag är fascinerad av de gamla kungahusen och undrar hur kungafamiljer orkar leva som de gör, så officiellt och inrutat. Utåt är de kontrollerade, masken får aldrig trilla av. Men bakom alla plikter, tiaror och krusiduller är de ju helt vanliga människor. Den tanken har jag utgått ifrån. Hur har prinsessan Häppy det på slottet? Känner hon sig nöjd eller begränsad? Nöjer hon sig med sina sällskapsdjur eller längtar hon efter att få vara som alla andra. Jag tänker att historien om prinsessan Häppy handlar om ett barn som lyckas förmedla sina behov och om föräldrar som lyssnar. Det var kul att skriva om pappa kungen och mamma drottningen också, hur de släpper loss.

Eva: Det finns en del moderna företeelser i den här sagan,"likes" till exempel. Det är en rolig krock. Hur tänker du kring det?

Numera har väl de flesta människor, även kungafamiljer, konton på sociala medier för att marknadsföra sig själva och få likes och bekräftelse. Det var kul att göra den kopplingen till nutiden. Igenkänning är värdefullt när man läser en bok.  Och även om prinsessan Häppy och hennes familj lever i en annan tid, föreställer jag mig att det var precis lika viktigt att bli känd och beundrad då.

Eva: Vad är viktigt för dig när du skriver för en målgrupp så ung som den här?

Det viktigaste är att gestalta barnets perspektiv och barnets värld när jag skriver för barn, och jag tänker mig in i vilken åldersgrupp jag vänder mig till. Sen försöker jag att skriva så att den som ska högläsa för barnet också tycker att det är roligt. Jag gillar när det händer mycket i en bok, heller äventyrligt än försiktigt.

Katsiaryna: När du läste berättelsen, fick du då omedelbart en tanke kring hur du skulle illustrera den, eller var det mer av en process?

Jag brukar ha en känsla, vad jag vill att boken ska vara i allmänhet. Med Prinsessan och Pingvinen visste jag att det måste vara något färgglatt och ljust. Jag visste också på en gång att jag ville kombinera media så att de kunde lyfta fram Evas humor i berättelsen på visuell nivå. Och sedan var det en lång process att skapa karaktärer, arbeta med storyboard och kompositioner.

Katsiaryna: Bilderna är väldigt livfulla med mycket rörelse; hur gjorde du för att få det resultatet?

I den här boken finns mycket action. Prinsessan, kungen och drottningen ger sig ut på ett äventyr! Så jag ville göra illustrationerna lika dynamiska, levande och roliga som berättelsen.

Eva lämnade också mycket utrymme för mig att lägga till något som inte beskrivs i texten.

Det gjorde att jag kunde känna mig fri gällande illustrationerna och lägga till massor av roliga detaljer. Jag ritade den här boken med markörer, pennor och gouache. Denna teknik gjorde det möjligt för mig genomföra allt jag tänkt på.

Katsiaryna: Berätta om dina tankar kring det varma och konsekventa färgschemat!

Jag ville göra färgschemat så "kungligt" som möjligt. Jag blev inspirerad av färgade detaljer på regalskeppet Wasa och jag valde lila, rött, guld, grönt och rosa för boken. Jag använde också fluorescerande markörer för att göra vissa färger ännu ljusare, dessa färger fungerar ganska bra med monokromatiska grafiska delar av bilderna och jag är glad att jag bestämde mig för att kombinera båda teknikerna för den här boken. Jag tror det bildspråket relaterar till berättelsen som också kombinerar detaljer från olika tidsperioder, och den är full av absurd humor