Minoo Shams: "En riktig vänskap blir starkare av konflikter"

Ida ska få följa med till Maryams hemland! Kan det bli bättre? Åh, vad Maryam har längtat och saknat allt här. Mormor, Persiska viken, maten. Mer och mer känner hon att hon nog inte vill åka tillbaka till Sverige. Men i så fall måste hon också skiljas från Ida, sin allra bästa vän …

Minoo Shams och Katarina Strömgårds böcker om Maryam och hennes vän Ida är pärlor för lågstadieåldern. Både Maryam och mormorsmålet och Maryam och svårkänslan har nominerats till Nils Holgersson-plaketten för årets bästa barn och ungdomsbok, och serien har fått lysande recensioner. Nu är den avslutande boken i serien här: Maryam och längtanslandet. Vi fick en pratstund med författaren.

Hur har du använt dina egna erfarenheter i arbetet med böckerna om Maryam?

Några av Maryams minnen är mina egna och mycket av det som händer i böckerna har hänt någon i min familj, släkt eller någon som jag känner. Jag har samlat allt och låtit hända Maryam och hennes familj.

Hur skiljer sig denna bok mot de andra böckerna i serien?

I fjärde boken händer allt i Iran, mitt längtansland. Jag grät väldigt mycket när jag skrev manuset. Allt är annorlunda i fjärde boken, till och med relationen mellan Maryam och Ida.

Vad vill du att läsaren ska ta med sig efter att ha läst boken?

Att en riktig vänskap blir starkare av konflikter, att det är tillåtet att tänka annorlunda, att ett lands folk har inget med de som styr landet att göra och att det är mänskligt att längta hem.

Har du exempel på hur dina böcker har mottagits av unga läsare och de vuxna kring dem?

Bland de starkaste minnen jag har är när en femtonårig kille kom fram till mig och sa "Nu förstår jag vad min mamma har gått igenom när hon kom till Sverige som barn. Nu vill jag att hon berättar för mig det jag har vägrat lyssna på hittills." Jag blev gråtfärdig då och kramade honom.

Hur fick du idén till att börja skriva om Maryam?

Jag hade länge letat efter barnböcker där huvudkaraktären kommer från ett annat land och jag lyckades inte hitta så mycket. Då fick jag idén att skriva en kort saga om Maryam som på grund av krig fick lämna sitt hemland och många nära och kära och komma till ett helt främmande land. Det hade jag upplevt fast som vuxen. Jag ville att minaelever skulle känna igen sig i Maryam.

Hur har din erfarenhet som lärare påverkat ditt skrivande?

Mina möten med barnen under alla åren som jag arbetade som förskollärare var en stor inspiration till mitt skrivande. Deras nyfikenhet, ärlighet och omtänksamhet har motiverat mig att skriva för dem.

Du har sagt att det här är den avslutande delen i serien om Maryam. Hur känns det?

Det känns konstigt och jag har lite separationsångest. Maryam och Ida har varit med mig i mer än 6 år nu och det är inte lätt att släppa dem.