Ingela Korsell om framtidens skola och läsfrämjande initiativ

Ingela Korsell är ledamot i Läsrådet och en av årets medverkande författare i Den stora läsutmaningen. Ingela började sitt yrkesliv som lärare, nu skriver hon på heltid. Hon är författare till den populära PAX-serien som hon skrev tillsammans med Åsa Larsson. Ingela har även gett ut Väsenologi och Mutanterna (Natur & Kultur). Hennes kommande bokprojekt är att tillsammans med kollegan Johan Rundberg skriva Natur & Kulturs nya läslära Guldklassen. Här berättar Ingela sitt skrivande, om framtidens skola och arbetet i Läsrådet.

Hur skriver man en serie som är "lika beroendeframkallande som Harry Potter och lika blodisande som Hungerspelen"?

Hahaaa! Det finns inget hemligt recept tror jag. Alla tips man skriver låter så självklara och banala. Men okej, här kommer några tankar:

• Texten måste utgå från en bra grundidé, som du som författare tänder på. Skriv om något du själv tycker om och har intresse för. I mitt fall råkar jag gilla kombinationen av spänning, socialrealism, urban fantasy och folktrons gamla och nya väsen. Om sånt har jag skrivit i bokserierna PAX, Väsenologi och Mutanterna. Till och med i min och Johan Rundgrens kommande bokserie Guldklassen ( läslära för 6-9 år, släpps vt 25) har jag lyckats få in ett väsen i handlingen. Yes!
• Lägg ner mycket tid på att mejsla fram trovärdiga komplexa karaktärer. Lär känna dem, så att du som författare vet hur de tänker, pratar, reagerar och rör sig. Låt dem inte vara perfekta. Låt dem stångas med dilemman som läsaren kan identifiera sig med. Både du som författare och läsaren måst bry sig om hur det går för karaktärerna. Man ska känna något för dem. Annars faller berättelsen platt.
• Sedan kan man förstås ta till en massa författartekniska metoder och knep, till exempel den dramaturgiska kurvan, berättarperspektiv, tempus (jag skriver ofta i presens), rapp dialog, korta kapitel med cliffhanger och så vidare. Att skriva skönlitterärt är ju ett hantverk också.

Foto: Ulla-Carin Ekblom

Men även om man följer ovanstående tips, så är det ju inte där det avgörs. Magin finns i författarens fantasi, föreställningsförmåga och gestaltning. Och många timmar av håglöst stirrande på skärmen och omskrivningar. Men kul är det!

Regeringens statsbidrag för inköp av litteratur till förskolan och lågstadiet (i denna första vända), har du några råd kring hur huvudmännen och skolledarna kan arbeta för att göra så bra och långsiktiga inköp som möjligt?

Vill uppmärksamma alla på att statsbidraget även gäller för inköp av facklitteratur, vilket överensstämmer med kursplanen i svenska. Där betonas, förutom skönlitterära verk i olika genre, även sakprosa och olika typer av texter. Här vill jag slå ett slag för alla fantastiska faktaböcker där ute, det vill säga böcker man (lust)läser för att lära. För många barn är faktaböcker vägen att bli "en läsare". En annan fördel är att faktaböcker ofta går att koppla till andra skolämnen – flera flugor i en smäll liksom. Andra tips är förstås att satsa på att köpa in hel- eller halvklassuppsättningar. När det gäller valet av boktitlar råder jag alla att ta hjälp av skolans skolbibliotekarie (om man har en sådan – annars får man kräva ett bemannat skolbibliotek omedelbums). Fackutbildade skolbibliotekarier har stenkoll på både klassiker och ny litteratur. Och såklart köpa in böcker i olika svårighetsgrad – både för högläsning och enskild läsning. Tänker också att variation och representation kan vara ledord i valet av titlar.

Har du någon spännande vision utifrån arbetet i Läsrådet, om framtidens skola och läsfrämjande initiativ att dela med dig av?

Jag har en lång lista på läsfrämjande förslag som jag skickat till både skolministern och kulturministern. Glädjande nog håller två av förslagen på att genomföras:

1. Elevers rätt till läromedel av kvalité
2. Bemannade skolbibliotek. Vill dock betona att vi är många som under många år kämpat för detta.

Här följer ytterligare fem läsfrämjande förslag från "listan":

• Kom ihåg LÄRARNA som läsfrämjare (från förskolan och uppåt)! Satsa på att förbättra deras arbetsvillkor så att de kan fokusera på sitt kärnuppdrag, vilket ökar chanserna att de stannar kvar i yrket och att vi kan locka fler att utbilda sig. Enligt Skolverket saknas 12 000 nyutexaminerade lärare och förskollärare fram till 2035.
• Förstärk skrivningar om läsning och litteratur i fritidshemmets läroplan, samt ge dess personal resurser och kompetensutveckling för att fullfölja detta (se SOU 2018:57). Tänk här också ett samarbete mellan lärare i fritidshem och skolbibliotekarier där barnen får möjlighet att läsa utan inblandning av bedömning och betyg. Överlag finns behov av ”bedömningsfria läszoner” inom skolans verksamhet.
• Alla elevers rätt att få minst tre författarbesök fördelat under sin tid i grundskolan (likvärdighet).
• Att Vetenskapsrådet prioriterar forskning om barn och läsning, t ex med aktionsforskning om läsning i skolan, om författarbesök i skolan, om barns och ungas egna uppfattningar om läsning med mera.
• Formulera en nationell LÄSMÅL Agenda 2030 – motsvarande Klimatmålen 2030, fast för läsning. Varför har vi inget sådant?! Ett nytt fristående Läsråd kan ta fram ett sådant förslag. Här anser jag alltså att Läsrådets nuvarande uppdrag måste förändras och stärkas. Helst till ett fristående råd (motsvarande Klimatrådet) med en egen årlig rapport med Läsrådets nulägesanalys och rekommendationer.

Boka Ingela Korsell

Böcker i PAX-serien

Nidstången

Grimmen

Mylingen

Bjäran

Gasten

Näcken

Pestan

Vitormen

Maran

Draugen