Annelie Adamsdotter: "Jag tycker att det är fantastiskt roligt att studera och nörda in mig i ämnen"

Hon har sju examina, bland annat en konstnärlig masterexamen i kreativt skrivande. När hon är ledig från sitt arbete som gymnaselärare besöker hon loppisar och second hand-butiker. Särskilt förtjust är hon i gamla guldramar, porslinsrådjur och antika linneskåp som rymmer allt och lite till. Nu debuterar Annelie Adamsdotter med en bok för unga vuxna.

I Med knäppta händer på Pressbyråns toalett möter vi pastorsdottern Hilda som läser sista året på gymnasiet när hon upptäcker att hon är gravid. Vem pappan är? Det finns kandidater… Tre för att vara exakt. Hilda bestämmer sig för att bortse från genetik och blodsband, och i stället försöka välja den bästa pappan till sitt ofödda barn. Samtidigt tacklar hon en global pandemi, komplicerade familjerelationer och en himlastormande förälskelse.

"Det är, ämnet till trots, humoristisk feelgood i högt tempo från början till slut." Stina Nylén, Göteborgs-Posten

Det är en bok med en så tydlig och intressant konflikt, hur fick du idén till boken?

Foto: Emelie Asplund

Jag fick mitt första extrajobb när jag var femton år och det var som fadder för en grupp konfirmander i Älvsåker kyrka. Jag tyckte att det var väldigt spännande att få träffa ungdomar som hade så olika tankar kring kristendomen och hur en ”duktig kristen” skulle vara. Bland annat fick jag höra att jag inte var ”kristen på riktigt” då jag delade friggebod med min pojkvän på helgerna och inte gick i kyrkan på söndagarna. Ändå var jag döpt, konfirmerad och jobbade inom kyrkan. Kommentaren fick mig att fundera kring var gränsen egentligen gick. När var man ”kristen på riktigt”? Och kunde man vara kristen, men ändå ha sex innan äktenskapet, ljuga och svära? Jag kom fram till att ”Ja, det kan man”, och det var det som inspirerade till Hildas lediga och brutalt ärliga relation till Gud.

Hur gick tankarna när du läste igenom det första kapitlet som du skrev när du själv gick på gymnasiet? Kände du igen dig själv i ditt språk?

Alla som har tagit ett graviditetstest vet anspänningen som följer. Det är långa minuter i väntan på ett resultat som kan förändra ens liv, i såväl positiv som negativ riktning. När jag läste igenom det första kapitlet av Med knäppta händer på Pressbyråns kundtoalett igen, drygt femton år efter att jag skrivit det, kände jag att det fanns så mycket mer att berätta. Inte minst eftersom jag då hade upplevt två graviditeter och förlossningar. När det gäller språket var jag väldigt korrekt som tonåring. Bland annat niade jag folk i mail. Idag leker jag mer med ord och gör saker man ”inte får” som att börja meningar med ”Och” och ”Men”. Jag föredrar numera också ”dom” framför ”de/dem”, vilket jag tidigare ansåg var en grammatisk dödssynd.

Aborträtten är tyvärr ständigt omtvistad runtom i världen. Hur ser Hildas resonemang ut kring att behålla eller inte behålla barnet?

Hilda är helt klart pro-choice, men kan inte kan tänka sig att själv göra abort. Samtidigt vill hon inte bli mamma. Det är en komplicerad situation, inte minst när man är en kristen tonåring som inte vet vem barnets pappa är, men Hilda överväger aldrig abort. Det är som hon själv säger i boken ”Det är fel val för mig”.

Du arbetar till vardags som gymnasielärare, hur mycket inspiration får du från dina elever till ditt skrivande?

Extremt mycket. Jag umgås ju mer med ungdomar än vuxna, och det är en helt fantastisk åldersgrupp att umgås med. De upplever så mycket för första gången, och det gäller allt ifrån relationer och sex till bråk och svek. Som vuxen är det lätt att tänka att ungdomar inte har komplicerade liv och problem, men många gånger är det mer komplicerat för dem än för oss vuxna. Vi har bagage och erfarenheter som lär oss att se och upptäcka varningsklockor. Som tonåring upplever man saker för första gången, vilket är superhärligt, men det kan också leda till dåliga beslut och brustna hjärtan.

Du har lyckats skaffa dig sju examina! Hur gick det till?

Jag tycker att det är fantastiskt roligt att studera och nörda in mig i ämnen som kreativt skrivande, litteraturvetenskap och mediekommunikation. Att det dessutom är möjligt att få en examen, och inte bara ett kursintyg eller diplom, gör det extra roligt. Min första examen var en kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap, och nu senast blev det en konstnärlig masterexamen i krestivt skrivande. För tillfället känner jag mig färdigpluggad, men med det sagt smygsurfar jag gärna kurskataloger.

Bokcirkel om Med knäppta händer på Pressbyråns toalett

Annelie planerar för en bokcirkel med sina gymnasieelever kring boken och ska producera innehåll till TiKTok.