Gabi Frödén: "Jag ville fånga att man kan blomstra där man planteras"

En gång i tiden var Freivik en idyllisk plats, men nu bor ingen kvar och byn stinker av något ruttet. När Josef flyttar dit med sin familj förstår han att det är någonting som inte stämmer. Varför har alla som bott här plötsligt övergett sina hem? Varför ligger isen kvar i viken året runt? Josef och hans nya kompis Jenny börjar nysta i gåtorna och finner trådar ända tillbaka till vikingatiden. Men det som börjar som en oskyldig skoluppgift blir snart farligt på riktigt.

Gabi Frödén har med Isen skrivit och illustrerat en rysligt spännande historia som på ett djupare plan handlar om att hitta sig själv och sin plats i tillvaron – och att vårt ursprung kanske inte alltid är det vi tror. Här berättar hon om arbetet med boken.

Ladda ner ett bildspel

Hur fick du idén och inspirationen till boken?

– Min pappa bor i ett litet fiskesamhälle på västkusten där vintern är just sådär rå och kylig och tyst, sånär som på ljudet av havet. Jag hade varit och kikat på hällristningar en kall novemberdag och var ute och gick med hunden. Jag stannade till vid havet och undrade hur det skulle vara att sätta sig i en båt och ro rakt ut bland öarna, mot det öppna havet. Hur fruktansvärt rädd jag skulle vara. Men exakt det gör ju människor på många platser i världen just nu. Sätter sig i små båtar och reser mot det okända. Det var svårt att inte dra paralleller. Samtidigt undrade jag vad som lever kvar av vikingarna nu. De som lämnade, de som blev kvar. Hällristningar, ord, ortsnamn. Och eftersom religion fascinerar mig enormt kunde jag inte låta bli att fundera på deras gudar och naturen de var så bundna till.

Boken skiljer sig rätt mycket åt från dina tidigare böcker. Varför har du valt att skriva för en lite äldre målgrupp (9-12 år) den här gången?

– Jag bestämmer aldrig för vem jag skriver innan jag börjar. Jag skriver något jag skulle vilja läsa själv, och sedan blir åldersgruppen uppenbar efter ett tag. Jag tycker den här gruppen är spännande för man kan leka med verkligheten på ett intressant sätt, böja och vända och vrida på den något. Barn som håller på att gå in i nästa skede är ju fortfarande så öppna för sådant, och vill tro och leva sig in. Vilken underbar ålder!

Det sker en förflyttning av hur både läsaren ser på den nyinflyttade pojken Josef och hans familj från Syrien, och hur han ser på sig själv, i fråga om tillhörighet till platsen.

Vad var det i den processen du ville fånga?

– Jag tror jag ville säga att vi alla kommer någonstans ifrån och att ett hem kan vara en plats man kallas till, råkar hamna på eller bestämmer sig för att älska. Det här med tillhörighet är komplicerat och jag ville fånga att man kan blomstra där man planteras.

Isen som inte smälter, och det mörka okända därunder, är det även en metafor för något annat?

– Jag tycker om när vi människor speglas i naturen och vice versa. Det är kanske för att vi i grund och botten är en del av naturen, även om vi gärna försöker stå bredvid den. Jag tror att vi alla kan känna igen känslan av ilska och sorg som sitter i bröstet eller magen och som vill ta sig ut någonstans, men man lägger locket på. Eller i det här fallet, man lägger en hård is på. Och någon gång måste ju isen spricka. Och vad händer då?

Du har mejslat fram en riktigt förtätad stämning i den lilla illaluktande byn Freivik med omnejd. Stundtals är boken riktigt läskig. Den känns som en bok som lämpar sig väldigt bra som högläsningsbok med efterföljande bokprat.

Vad tror du de potentiella samtalen i klassrummet kommer att handla om?

– Det finns förhoppningsvis många saker att prata om. Vad skrämmer dig? Vad skulle få dig att resa dig och bara lämna ditt hem? Jag hoppas man diskuterar saker som: vem är svensk och vad betyder det egentligen? Och spelar det någon roll? Ligger vår tillhörighet i att vi har samma referenser, och har kollat på samma saker eller lyssnat på samma musik? Eller ligger den i vårt DNA? Finns det platser man känner sig mer hemma på, och i så fall varför? Och kanske andra saker som: Vad gör vi med vår ilska? Vad händer om vi bara trycker ner alla våra känslor? Hur släpper vi saker vi älskat? Människor och platser.

Om Gabi Frödén

Gabi Frödén, född i Sverige, är bosatt i Glasgow i Skottland. Hon arbetar som illustratör och författare och är även en del av bandet Fires of May. Hon har tidigare gett ut tre böcker om Lou på Bonnier Carlsen: Hemma i mitt hus, Jul i mitt hus och Sommarvänner.